Intro på McDonalds
Hejhopp!
Här kommer mitt bidrag till uppdatering.. Jag kommer ju som mer eller mindre alla av er vet att arbeta på McDonalds hela sommaren lång och som seden bjuder var jag på intro idag. Det är en relativt smärtfri introducering vi pratar om, dock så var man tvungen att åka hiss upp på övervåningen med 30000 andra pers vilket var minst sagt läskigt. Iofs så var de ju bara 3, mig inräknat, men det var 2 stolar med och hissen var liten! Fick iallafall info om att det var en del andra som sökt och att jag inte bara var där för att de behövde alla som sökt utan att jag faktiskt blev utvald. SUG PÅ DEN DU, FÖREDETTA KLASSFÖRTESTÅNDARE!!
Vet dock inte riktigt om det är ett arbete för mig.. De söker någon som är engagerad, super positiv och har en, från deras synvinkel, hälsosam inställning mot McDonalds. På alla dessa krav kuggar jag. Men jag måste ändå erkänna att jag ser fram emot att börja arbeta där.. Alla människor verkar supertrevliga! Kanske just för att de ha de tidigare nämnda kraven? :P Och kanske, bara kanske, kommer dessa 3 även infinna sig i mig med tiden? Kanske sysslar McDonalds med sådan effektiv manipulering att de lyckas omvända även den starkaste motståndaren? (Dvs mig) Jag ska hålla er uppdaterade om denna sak kära vänner då jag vet att det är ett extrem intressant ämne... Kanske..
Jag kommer iaf få ett sms (innan den 15:e) med inloggningsuppgifter till McTime, där scheman och allt läggs ut. Så då vet jag när jag kommer få börja arbeta. Jag hoppas det blir tidigare än 1 Juli då han sa att de flesta skulle skolas in. Förövrigt så anser jag att McTime är ett hysteriskt roligt namn och att alla dessa Mc:ar stigit McDonalds åt huvudet. Men så länge det roar lilla mig så är allt väl :D
Sedan vill jag nu att alla som läser denna bloggen, vilket i bästa fall är de övriga små kopparna, håller tummarna på att jag skolas in i kassan! Det var typ hälften av vårt lilla gäng som skulle in i köket och hälften som skulle ut och showa upp sig i kassan. Hamnar jag i köket gråter jag, framförallt för att hantering av lök ingår där men också av andra orsaker.
Nu ska jag fortsätta mitt ensamma leverne här i Ösund.. Jag känner mig som en riktig eremit kan jag lova. Men jag mötte faktiskt Anna-Sara idag så då fick jag uppleva 4 sekunder av igenkännande och mänsklig kontakt igen. Helt eremit är jag med andra ord inte ännu :)
Koppelikopp!
(Det ska tilläggas att detta skrevs igårkväll men bloggen hängde sig så det fick komma upp idag istället)
Här kommer mitt bidrag till uppdatering.. Jag kommer ju som mer eller mindre alla av er vet att arbeta på McDonalds hela sommaren lång och som seden bjuder var jag på intro idag. Det är en relativt smärtfri introducering vi pratar om, dock så var man tvungen att åka hiss upp på övervåningen med 30000 andra pers vilket var minst sagt läskigt. Iofs så var de ju bara 3, mig inräknat, men det var 2 stolar med och hissen var liten! Fick iallafall info om att det var en del andra som sökt och att jag inte bara var där för att de behövde alla som sökt utan att jag faktiskt blev utvald. SUG PÅ DEN DU, FÖREDETTA KLASSFÖRTESTÅNDARE!!
Vet dock inte riktigt om det är ett arbete för mig.. De söker någon som är engagerad, super positiv och har en, från deras synvinkel, hälsosam inställning mot McDonalds. På alla dessa krav kuggar jag. Men jag måste ändå erkänna att jag ser fram emot att börja arbeta där.. Alla människor verkar supertrevliga! Kanske just för att de ha de tidigare nämnda kraven? :P Och kanske, bara kanske, kommer dessa 3 även infinna sig i mig med tiden? Kanske sysslar McDonalds med sådan effektiv manipulering att de lyckas omvända även den starkaste motståndaren? (Dvs mig) Jag ska hålla er uppdaterade om denna sak kära vänner då jag vet att det är ett extrem intressant ämne... Kanske..
Jag kommer iaf få ett sms (innan den 15:e) med inloggningsuppgifter till McTime, där scheman och allt läggs ut. Så då vet jag när jag kommer få börja arbeta. Jag hoppas det blir tidigare än 1 Juli då han sa att de flesta skulle skolas in. Förövrigt så anser jag att McTime är ett hysteriskt roligt namn och att alla dessa Mc:ar stigit McDonalds åt huvudet. Men så länge det roar lilla mig så är allt väl :D
Sedan vill jag nu att alla som läser denna bloggen, vilket i bästa fall är de övriga små kopparna, håller tummarna på att jag skolas in i kassan! Det var typ hälften av vårt lilla gäng som skulle in i köket och hälften som skulle ut och showa upp sig i kassan. Hamnar jag i köket gråter jag, framförallt för att hantering av lök ingår där men också av andra orsaker.
Nu ska jag fortsätta mitt ensamma leverne här i Ösund.. Jag känner mig som en riktig eremit kan jag lova. Men jag mötte faktiskt Anna-Sara idag så då fick jag uppleva 4 sekunder av igenkännande och mänsklig kontakt igen. Helt eremit är jag med andra ord inte ännu :)
Koppelikopp!
(Det ska tilläggas att detta skrevs igårkväll men bloggen hängde sig så det fick komma upp idag istället)
Kommentarer
Trackback
